Jaa blodet pumpar snabbt och hårt både i min skadade tumme och resten av kroppen...
Fasen jag gillar ändå att stå i rampljuset.. i ännu högre takt pumpade adrenalinet runt i kroppen på mig på scenen...
När jag hörde att motiveringen för årets Fröken Majblomma slutade med smärta, började mina ben att darra... " Vi har äran att presentera årets Fröken majblomma 2006..... Camilla Bergquist från Ki !"
Årets Monsieur Constructeur blev ingen mindre än charmtrollet Ola ;) Hahha lite skoj att de blev just vi ... :)

Att jag slog sönder tummen under utslagstävlingen till dom 6 finalisterna va en baggis, de va värt de absolut, men ja ont gör de... tur jag gillar smärta :)

De här 8 dagarna har verkligen varit underbara, jag har haft så otroligt kul.... Tack vare alla underbara människor jag träffat, vissa har kommit att bli mer speciella än andra... Men många har bidragit till dessa underbara 8 dagarna... 2 dagar kvar sen avgår cortégen... Som fröken Majblomma kommer jag åka näst längtst fram i tåget i en cab med chaffis i kostym, i klädd klänning och min tiara... Det är en Ära må jag säga och mitt glaspris jag vann står fint på min hylla...

Detta blev en helöt vanlig dagbok faktist, lite tråkigt kanske, men finns inte så mkt annat i min lilla hjärna mer än just detta och så klart........ ja de ni :P

Lev livet medans du kan!

Ja alla har sånna ,alla använder sånna, alla läser sånna... Jag har sedan urminnes tider suttit och skrivit  dagbok och när man ser tillbaka i den i dag är det ganska kul att läsa... så kanske man skulle skaffa sig en blogg?! Egentligen har jag inte betsämt mig för om detta är bra, jag har sett hur dom kan göra andra människor illa, dom har fått läsa sånt man inte vill se, få veta sånt man inte ville veta, av egen erfarenhet vet jag även att man troligen får skylla sig själv... Så ja....
Här är jag...

Here we go again, tillbaka igen... Kommer man alltid nångång att lixom falla tillbaka igen, känna igen sig i sin nya situation som egentligen kanske inte är så ny om man tänker efter?!
Vissa situationer faller jag tillbaka på mer än andra, vissa inte alls.. Men det finns en speciell sak i mitt liv som tycks upprepas gång på gång... Ni som känner mig vet så väl ni andra får fundera ett tag.. kan ju inte slänga ut mitt liv i luften utan förvarning... Jag kanske skulle skrämma er..